Idag försvann en del hopp!
Vi har varit på Neurofysiologiska kliniken och undersökt nervsignalernas hastighet och styrka samt musklernas aktivitet.
Liten fällde stora tårar och mitt hjärta värkte!
Just nu är kroppen stum och hjärtat har gått sönder. Jag kände det på mig, musklerna fungerar inte som de ska.
På fredag ska vi träffa vår egen ängel till läkare och få mer besked om dagens undersökning. Sen kommer han väl berätta mer om vad nästa steg blir.
Att det kan göra så ont i ens kropp samtidigt som den känns helt tom…det är konstigt. Jag är rädd, rädd för att det kommer att göra mer ont! Rädd för att min lilla kommer att förändras- tappa funktioner, må dåligt , ha ont.
Jag önskar att någon kan lova mig att det kommer att bli bra…
Jag vill tro att ur varje händelse kommer nånting bra, en utveckling, en styrka. Just nu är det svårt att se och jag tvivlar.
Än har jag inte googlat men jag tror jag kommer banna den funktionen än en gång…
Hej mitt hjärta! Jag finns här när du behöver mig… för att dela din tomma värkande kropp och rädsla. Önskar det fanns något mer jag kunde göra…Krama Lilltjejen och Kärlek till Dej! Hälsa hela familjen, vi tänker på Er!
Här och nu, ett steg, ett andetag…
Hej! Hittade hit från min sida. Och jag säger till dig på skarpen: GOOGLA inte!! Lyssna på doktorerna. Lyssna på dem först. Man kan hitta så mkt information som man inte kan hantera när man googlar. En sak i taget, andas, sov och ät. Ta frisk luft. Kram (så långt det nu hjälper)