När livet tar en ny vändning…

Nu börjar vardagen igen och just nu är den ju fylld med läkarbesök, sjusköterskebesök och sjukgymnastik.  Det har varit mycket under de sista månaderna.

I början: oro, utredning, provtagning, provsvar, undersökningar, klämma och känna, lyssna och kolla. Efter diagnos:  kristeam, förlamande panik, floder av tårar, rädsla, ytterligare provtagning, provsvar.

Men sedan kom habiliteringen med framtid, möjligheter, liv, sjukgymnastik, bad, motiviering.

Det är egentligen här livet tar sin nya vändning, hos habiliteringen.

Efter att ha varit långt ner i de mörkaste av hål och trott att döden var nära så ser vi nu återigen ljusare på framtiden. SMA betyder inte död och avsked, även om det för en del för med sig den sorgen. Vi ska kämpa  för att leva länge och om det inte skulle bli så, vill vi iallafall ha levt lyckligt!

Livet har inga garantier och ingen vet vad som väntar i morgon! Hoten som på något sätt vilar över oss alla, farorna, sjukdomarna, avsked, är oftast ingenting som är uttalat. Det skulle vara en alldeles för tung börda att leva med, att hela tiden vara rädd och därför gör vi det inte.

För vissa är hotet uttalat, vi tillhör dem. Någon har talat om för oss att livet inte är självklart och att vi inte vet hur det kommer att gå. Det är det här vi håller på att lära oss, att leva som vanligt, i glädje, utan rädsla trots att hotet är verkligt. Det är inte lätt men det kommer att gå!

Så njut av dagen och ta tillvara på livet! Stanna upp ibland och tänk efter, ”vad är livskvalitet för just dig”?