Låt det ta tid

Men hon kommer kunna gå sen, när hon blir stor som jag !? 

Nej, det kommer hon inte. Hon kommer alltid att behöva rullstol.

Men kommer hon att se konstig ut på ögonen? Så som en del barn som sitter i rullstol gör?

Nej, det kommer hon inte!

Nä, för Della kommer alltid att se ut som Della!!!

Det har varit Hugos enda undran sedan vi berättade om Dellas sjukdom.

I går morse, på skolgården, i väntan på att klockan skulle ringa in veckans sista skoldag, kom den. Nästa undring, ett halvår senare.

Helt plötsligt och alldeles oväntat frågade han och jag förstod att även en liten sexåring funderar och blir medveten om skillnader när man jämför med andra. Han såg en lillasyster på kanske tre år och sa att nästa år skulle det där kunna vara Della. ”Men hon kommer inte att kunna gå då heller!?”

Ett påstående som jag var tvungen att bekräfta ordentligt!

Han börjar förstå, tror jag, och just när klockan ringde in, Mamma! Hur får man sjukdomen?

Att inte kunna ge honom det svaret just när han frågade kändes ledsamt. Barns val av tillfälle är inte alltid det tillfälle vi vuxna skulle välja men oavsett så vill jag ju finnas där och svara i alla lägen, det har jag ju lovat!!

Kanske kommer frågan igen och då hopps jag att tillfället ger utrymme för tid att svara.

Jag är livrädd för känslor och tankar som kapslas in i kroppen och bara ligger och gror! Det  kan gro till något läskigt.

One Response to “Låt det ta tid”

  1. Liselotte Hermansson skriver:

    Hej
    Barn väljer inte alltid sina tillfällen. Det vet jag av erfarenheter. Vi har en som grubblar på nätterna. Det är bra att du i alla fall är ärlig och svara så gott du kan. Barn är klokare och enklare än vad vi tror.
    Ha det gott Kram

RSS-flöde för kommentarer till det här inlägget. And trackBack URL.

Leave a Reply


Skapa din egna professionella hemsida med inbyggd blogg på N.nu