När livet tar en ny vändning…

Jag vet inte om jag med ord kan beskriva lördagen den 8 maj. Men jag gör ett försök…

Jag tror inte det var vigseln i sig som var det största för varken mig eller Björn. Den var härlig, spännande och för oss, precis lika vacker som vi tänkt! Det som var så obeskrivligt stort är omtanken, godheten och kärleken från alla andra.

När klockorna ringde och vi stod och väntade, brände nervositeten till i magen men så snart dörrarna öppnades och jag såg allt folk och hörde My spela blev jag bara glad och varm i hjärtat. Pirret i kroppen satt kvar men jag tror inte att det kallas nervositet, jag tror det kallas lycka!

Jag grät inte som jag trodde, jag kunde njuta av en fantastisk sångröst utan att kvävas av tårar.

Under kvällen fortsatte känslan av andras omtanke och kärlek att fylla oss till bredden. Vår kärlek till varandra har vi aldrig tvekat på, den var självklar från första dagen! Men när man får så mycket från sina nära och kära då  fylls hela kroppen med energi och ingenting i världen skulle kunna hota lyckan och livet. Den energin gör att man klara sig i alla stormar och motgångar, den energin får en att leva! Den energin gör en stark!

När vi igår öppnade presenter grät vi och fortsatte förundras över människors omtanke. Det var så mycket under hela dagen som skedde pga  att andra lagt mycket energi och arbete på just oss. Det kändes fantastiskt och vi är evigt tacksamma för våra familjer och våra vänner.

Alla som var där har var och en, ingen glömd, varsin speciell plats i våra hjärtan!!

Tack alla! (även ni som inte kunde vara med)

Det var ni som gjorde vår dag!!!