Rymdkevins mamma är en godhjärtat människa och delar med sig av första tiden i det ”nya” livet, hur de lärde sig leva med SMA. Jag frågade och hon svarar på sin blogg. Det är skönt att läsa! Hoppet och glädjen går rakt in i hjärtat och rädslorna mattas av. Tack!!!
Jag har som sagt aldrig funderat så mycket på det funktionshindret som sjukdomen för med sig, jag vet att det finns där och känner varken rädsla eller sorg över det. Det enda jag är rädd för är att det inte kommer att gå bra och att vi måste skiljas åt. Men just nu finns det inga tecken på att det skulle vara nära, inga tecken på lidande överhuvudtaget.
Varje dag försöker jag hänga fast vid det! Liten är välmående, frisk, glad och alldeles underbar. Hon är precis som jag minns att hennes storebror var, förutom mycket svagare i sina muskler. Hon mår bra helt enkelt!
Kevin hjälper mig att se livet och håller tankarna om avsked på avstånd!
Hej
Hoppas ni mår bra. Följer och läser om er på bloggen. Du ska veta att mina tankar går ofta till dig och din familj. Du är så stark och din blogg är fantastisk att läsa. jag har en vers som brukar pigga upp mig när jag är nere att man ska tillvara livet. Du ska få den av mig nästa gång vi ses. För jag hoppas du kommer för beskådning av underverket när ni vill, kan och orkar.
Många kramar Liselotte H (LAH)
Härligt att läsa! Försök att hålla fast vid dessa tankar!
kram kram